En splittrad person som skriver på blogg.se ikväll. Inom kort tid har det hänt mkt, jag har känt allt från glädje, sorg och självömkande som övergått till ångest. Idag är jag ett stormigt hav, så otroligt ung och dum som letar efter någon slags balans. Vad gör man kära vänner, och hur ska man kunna förklara till någon som inte kommer förstå dig. Hemligheter ingen vet om, tankar du aldrig trodde du skulle ha i ditt huvud. Precis som alla andra, hur mkt jag än älskar spontanitet, saknar jag en trygghet i mig själv, en vila. Jag är trött på att springa bort från min mörka tvillingsjäl som hela tiden flåsar mig i nacken. Kan det vara så mycket begärt att känna genuin glädje i kroppen, sånt som sitter kvar i själen och som får dig på gott humör dagarna framöver. Jag har allt, jag vet det, men det är jag själv som saknas. Jag är ingenting. Inte hel, eller halv och nej jag älskar inte mig själv. Jag har ett skal med fel inneboende. Vad vet jag inte, och nej jag vet att jag inte ens levt en fjärdedel av livet, men återigen, inget jag kan förklara.TOM,DUM,FÖRTVIVLAD. Imorgon ska jag försöka ta tag i tavlorna jag målar till en utställning. Jag ska bära blommor i håret och kanske gråta ut i en väns famn, tror det skulle behövas just nu. Valborg, får vänta, ett annat år, då jag vill iakta elden och inte leka med den.